Röda Rummet

fri från opposition, något så ovanligt hos ungt folk. Nu gå de båda
gamla vännerna till Rosengrens, där de äro tämligen lugna för att träffa
ungt folk, och där de tala numismatik och autografi. Därpå dricka de
kaffe i en soffa på Rydberg och pricka myntkataloger till klockan sex,
då Posttidningen kommer och de få läsa utnämningarna. De äro så lyckliga
i varandras sällskap, ty de komma aldrig i tvist; Falk är så fri från
åsikter att han är bliven den mest älskvärda människa och är därför
avhållen och värderad av förmän och kamrater. Ibland dröja de sig kvar
och äta då en bit mat på Hamburger Börs, och ta sedan en »lasse» på
Operakällarn, kanske två också. Om man då får se dem klockan elva komma
tultande arm i arm uppåt Ladugårdslandet, så är det riktigt vackert att
se. Han är mycket ofta på middagar och supéer hos familjer, dit Borgs
pappa infört honom; fruntimmerna tycka att han är intressant, men de
veta aldrig var de ha honom, ty han ler jämt och säger dem dessemellan
trevliga elakheter.

Men när han blir led på familjeliv och samhällslögn, då går han ned i
Röda Rummet och där träffar han den ryslige Borg, sin beundrare Isaac,
sin hemlige fiende och avundsman Struve, som aldrig har pengar, och den