Förvillelser

stödd på sitt grönaktiga paraply. Nu hade hon också en liten hund med
sig; det var samma lilla hund, som för en liten stund sedan hade kommit
fram till Tomas i vattenbutiken och fått tre pepparkakor.

Tomas satte sig under den blommande fläderbusken.

Det är visst en lyckodag i dag, tänkte han. Jag behöver ju bara önska en
sak, så går det strax som jag vill.

Det var lugnt och tyst. En domnad efterton av gatornas och torgens
buller trängde fram, avlägsen och främmande som från en annan värld.
Vinden gnolade något för sig själv i de stora, gamla träden, ett långt
stråkdrag, som svällde ut och tynade av och somnade bort. Två gula
fjärilar fladdrade fram och åter som levande flarn av ett silkespapper
eller som gula rosors blad, vilka ett vindkast slitit lösa från deras
stjälk och drivit ut på flykt, på irrfärder, i fladdrande oro... Och
vinden låter dem aldrig finna någon varaktig stad och unnar dem icke att
vila; han driver dem att närma sig varandra och fly varandra och att
åter närma sig...

Så långt blicken kan nå under halvslutna ögonlock breda sig gräsets
mattor i sövande och entonig sommargrönska, och sommargröna träd med
sällsamt avvägda konturer stå orörligt uppställda likt de